Idag har det varit en mysig dag. Först åt jag en mycket trevlig lunch med Elin. Efter det åkte jag hem och fixade stallet. Hovslagaren kom runt 16. Han var väldigt trevlig och duktig. Jag ställde mycket frågor och han förklarade väldigt bra och var engegerad. Jag förstod det mesta han sa då han ibland blandade in lite tyska, men det funkade bra ändå. Han tyckte att Pradus hovar såg ganska bra ut, men att hon var ful bak, vilket jag också tycker. Vi hade väldigt intressanta diskussioner. Han sa bla. att det inte spelade någon roll att hon har olika stora hovar fram. Så länge hovarna inte är oregelbunda och har konstig form så spelar det ingen större roll. Bara om hästarna helt plötsligt blir olika i fötterna. Han tyckte också att det var bra att jag väljer att ha sidotåkappor bak. Han berättade att i Tyskland skor man nästan alltid med sidotåkappor bak, för att det ger bästa stabilitet och passform. Väldigt sällan man gör på annat vis.

Jag måste säga att jag verkligen tyckte att denna hovslagare var bra och vettig. Han var väldigt nogrann och tog sig tid att få det bra. Han frågade en massa och verkade gilla sitt jobb. 
Roligast av allt var att han pratade tyska med Pradus, vilket hon verkade gilla skarpt. Hon lyssnade verkligen på honom. När Pradus blev lite bråkig och testade, sa han åt henne på tyska med sträng röst, och hon blev som ett lamm. När han ville ha hoven sa han det till henne och hon lyfte av sig själv utan att ha gjort något med kroppen för att visa att han ville ha hoven. Var coolt att se. Dom blev verkligen kompisar. Hon kände sig hemma med en tysk hovslagare. Dom kommer från samma land och pratar samma språk, (haha.) Nej, men ärligt talat, jag funderar på om jag ska låta honom sko Pradus, han verkade väldigt professionell.