Den troliga orsaken till Pradus skador.

Jag pratade ganska mycket med veterinärerna nere på Brunmåla om vad Pradus skador som hon har haft förra året och som hon har just nu, egentligen beror på. Jag har ju funderat mycket på om det är ridrelaterade skador, vad man gör för fel osv. Men veterinärerna sa att varken de skadorna förra året eller de nu beror på ridning överhuvudtaget. Det är troligen skador som har dykt upp efter någon form av olycka i hagen, antagligen en vrickning, feltramp, spark eller så. Det var väldigt skönt att höra och nu kan man framöver försöka att förbygga skador genom att tänka om - och bygga om hagarna hemma. Pradus verkar helt enkelt inte klara av att gå i våra hagar med extremt stora ytor, mycket naturlig mark för dom, med träd, stockar osv, utan hon måste nog gå i en relativt liten och framför allt helt platt hage. Tråkigt för henne, men vi har nog inget val.

Så jag känner mig lättat av att nu förhoppningsvis ha kommit fram till orsaken till skadorna. Då kan man mycket lättare förebygga och göra någonting åt det. 

Dessutom var detta ingenting som kommer att påverka hennes framtid, vilket också var extremt skönt !

Så det är bara att ge det tid, men Axel trodde att hon skulle vara mycket bättre redan vid nästa återbesök om 3,5 vecka, så vi får hålla tummarna för det! 

Jag saknar att rida min fina Pradus !



/ Carolina 
 
 

Det går åt rätt håll.

I onsdags förra veckan åkte vi ner med hästarna till Stockholm. Pradus blev så fjollig när hon fick åka med Pazzan, så hon var tokig när vi kom fram och hoppa runt och gnägga. Lite smått hysterisk, men det gick bra ändå. Pazzan gjorde sin 30-dygns undersökning och allt såg fortfarande väldigt fint ut. Jag kunde se hjärtslagen på ultraljudet, wiie! Känns så sjukt detta.

Pradus hade en veterinärtid för Björn Nolting samma dag. Han tog nya röntgenplåtar, vilka fortfarande såg väldigt bra ut. Inga konstigheter med det. På ultraljudet kunde man konstatera att hon hade en liten blödning på gaffelbandet. "Not to bad" som Björn sa. Vilket kändes väldigt skönt att höra. Man kunde även se en liten ligamentskada på röntgen, men heller inte den var så illa. Hovleden såg väldigt fin ut...tur man kopplar in fler veterinärer när magkänslan slår till.

Iallafall. Hon behandlades och nu står hon i box ett litet tag för att sen kunna gå ut i liten hage. Dock är jag ute och promenerar så mycket som jag hinner med henne på asfalt. Pradus gillar inte riktigt läget och är i mellan åt som ett monster att promenera med. Men jag får börja skritta uppsuttet snart om det är så att hon blir för tokig att gå med. Förutsatt att man inte arbetar henne i skritten utan bara skrittar med helt lång tygel.

Här om dagen blev hon helt sprallig när jag var ute och gick med henne, så hon började flippa runt på vägen och lyckades dra av sig en baksko! Och vi vet ju hur känslig hon är i fötterna. Så nu har hon varit utan baksko i några dagar, men Markus kommer som tur är imorgon och skor om henne.



/ Carolina


Hästliv Siljan

Nu är programmet klart och programtidningen har kommit ifrån tryckeriet. Här kan ni kika på den i blädderbar pdf:

http://issuu.com/bladderbarpdf/docs/hastliv_siljan_program_2012_high





/ Carolina 


Vilket väder...

Vilken underbar sommar vi har. Regn, regn och jättekallt. Sitter och fryser på jobbet. När jag slutat ska jag hem och fortsätta städa i stallet. Håller på att tvätta alla grejer, hänger undan täcken osv. Skönt att få det gjort. Svårt för tvätten att torka bara i det här vädret. Ska även gå en vända med Pradus i eftermiddag. Hoppas det slutar regna..!

Imorgon bär det av till Stockholm fram och tillbaka. Lång dag. 
 


/ Carolina 

Pradus

Pradus har varit tillbaka hos veterinären ett antal gånger. Hon blir bara väldigt lite bättre efter varje återbesök och behandlingarna tar inte som man hade hoppats. När jag var nere med Pazzi på dräktighetsundersökning, passade jag på att prata om Pradus och fråga hur jag ska gå till väga med henne. De ville att jag skulle komma ner med henne så de kan göra en ordentlig undersökning på henne. Både jag och alla jag har pratat med tycker det är konstigt att behandlingen inte tar och att det då troligtvis beror på något ytterligare, troligen ett närliggande ligament och inte bara hovleden. Så nästa onsdag tar vi med oss Pradus ner till Stockholm, så får vi se vad dom säger och vad man kan göra.

Min equiterapeut Li var på återbesök hos oss i onsdags. Pradus fick en ny behandling. När jag och mamma var i Stockholm senast, så har Pradus lyckats slå av sig två skor i hagen, varav den ena sidotåkappan trängt in en framhov. Jag fick ringa vår granne Hanna, som fick rycka ut. Hon tog bort skon och filade till hovarna, då de tydligen var väldigt flisiga och fula efter. Jag och mamma kom hem på fredagen och hovslagaren kom då också, för att få ordning på Pradus hovar igen. Men hon hade lyckats slitit ner bakhoven så väldigt att det inte gick att få på någon sko. Väldigt olyckligt, då Pradus är så ömfotad och inte kan vara utan skor!... Han ville heller inte sätta på en sko på framhoven på grund av risken för hovböld. Så jag gjorde ett jod-omslag som hon fick stå med ett tag.

Detta har lett till att lilla Pradus inte kunnat gå ut och heller inte kunnat promeneras för hand, då hon verkligen inte vill gå utan skor. Gissa om jag var rätt bedrövad över både det ena och det andra dom dagarna ! 

Men iallafall, Li kom i onsdags. Man såg direkt att Pradus var väldigt öm i kroppen, och speciellt i armbågen på höger sida. Vi kunde konstatera att hennes lilla frispel i hagen troligen resulterat i en vurpa eller så. Två avslagna skor och en öm häst... bra där...jättebra....uuuuu 
Hon fick iallafall en ordentlig genomgång med massage, nålar och laser, vilket hon uppskattade.

Eftersom min hovslagare mitt upp i det här gick på semester..så fick jag ringa min gamla hovslagare som kom och kollade på Pradus. Efter att det hade gått några dagar och hoven fram inte var speciellt varm och man inte kände varken puls eller att hon var svullen någonstans, så kunde hon slå på en sko fram. Hon kunde dessutom till min glädje iallafall sätta på en liten tunn travsko på bakhoven. Så nu kan jag åtminstone gå ut och gå med henne längre sträckor, vilket känns väldigt bra. Hon är väldigt pigg och glad när man är ute med henne, min fina tjej! Hon får tyvärr inte gå ut i hage just nu, utan hålls inne och promeneras för hand. Vi har inget val eftersom hon inte kan hålla sig lugn ute, och jag vill veta vad det är för skada innan jag släpper ut henne igen. 

Vi får se hur det här slutar. Jag kan inte sticka under stolen med att jag är rätt oroad över henne. Jag vill ha ett besked nu. Vad pratar vi om för tid till läkning? Vad beror det på? Kommer hon någonsin kunna fungera som tävlingshäst överhuvudtaget? När man vet det kan man agera och utgå efter det. Men förhoppningsvis vet jag lite mer efter att de på Brunmåla har kollat upp henne ordentligt. Vi får hålla alla tummar vi har!





/ Carolina 


Pazzi är dräktig!

Var iväg till Stockholm med Pazzi för några dagar sedan på dräktighetsundersökning. Vid första kollen kunde Eva-Marie inte med säkerhet säga att det var ett foster man såg på ultraljudet, eller om det möjligen var en systa eller så. Så Pazzi fick vara kvar i Stockholm medans jag och mamma åkte hem igen. Men sedan ringde de i söndags och sa att de hade undersökt henne igen och att det nu gick att se. Hon är dräktig !

Jag körde ner och hämtade lilla fröken i måndags, och nu på onsdag ska vi åka ner igen för 28-30 dygns kollen. Mycket bilkörning senaste tiden. Jag får träna på att köra med släp iallafall :)

Nu hoppas vi att hon får fortsätta att ha en bebis i magen, ända fram till det är dags.



 
/ Carolina 
 

.....

Jag skrev ett lååångt inlägg nyss, sedan när jag skulle publicera det - så försvann allt ! 

Jag orkar inte... 
 
Kanske skriver om det, men inte nu...
 
Suck 
 
 
RSS 2.0