Första filmen är ifrån Ekerö, den andra ifrån Göteborg, den tredje från Sigtuna och den sista är ifrån Bollnäs och det är Pradus. Hästen ifrån Göteborg bestämde jag mig för först. Jag fick en superbra känsla. Jag var där och red två gånger. Men det visade sig på röntgen att den hade hela 6 kotor i ryggen som satt jättetajt, alltså Kissing Spines. Så det blev aldrig den.

Pradus provred jag också två gånger. Andra gången jag var där fick jag en jättebra känsla och Evelina som ridit Pradus hela sommaren i år, hjälpte mig jättemycket. Evelina och Pradus förra ägare körde ner Pradus till Brunmåla Hästpraktik i Täby. Det är där jag har varit och tränat och hjälpt till i ganska många år nu, och jag ville verkligen att veterinärerna där nere skulle kolla den hästen som jag ville köpa. Hon veterinärbesiktades och röntgades överallt och hon gick igenom allt. Så samma dag hämtade mamma och min kompis Elin henne i Bollnäs. Jag jobbade så jag kunde inte följa med. Nu har jag haft henne i drygt 5 veckor och stortrivs med henne. Känns verkligen som jag gjorde ett bra val!

Jag har lärt mig otroligt mycket på att provrida så många hästar. Alla hästar var verkligen väldigt olika. Man fick lov att anpassa sin ridning efter den häst man satt på. Det var väldigt nyttigt. En häst jag provade kunde man inte sitta ner i sadeln på. Då skenade den iväg och det fick jag känna på. Jag sitter alltid ner i anridningen mot hindrena och det kunde man verkligen inte göra på den. Den som såg så fin ut på filmerna som jag kollade på innan jag åkte dit och red. Men som jag misstog mig. Vissa hästar kunde också se lite sådär ut på filmerna innan man åkte och red, men som då kändes jättebra. Man får inte haka upp sig så mycket på vad man ser på film eller bild, man måste åka dit och rida hästen för att kunna bilda sig en riktig uppfattning. Sen är det också jättesvårt att sitta upp på en helt ny häst första gången och försöka få en bra känsla. Därför är det jättebra om man har möjlighet att kunna rida den fler gånger, för då känns det oftast mycket bättre andra gången.

Några andra hästar jag red var mer eller mindre skogstokiga. Dom flög i luften för minsta lilla och var bara stora nervpaket. Det kändes inte alls bra och jag fick en obehaglig känsla. Jag som rider ut väldigt mycket kan inte ha hästar som inte kan se en postlåda utan att skicka en till månen.

Många andra hästar var väldigt fina men som jag ändå inte kände så mycket för. Antingen var åldern lite för hög, eller så passade dom inte min ridning, eller så var det något annat som gjorde att jag valde bort dom. 

Jag har verkligen tagit mig tid att hitta en häst som jag verkligen känner mig nöjd med. Jag tog inte första bästa och har varit jättekräsen. Både på gott och ont kanske, men nu känns det verkligen som att jag har hittat den bästa möjliga häst för den prisklass som jag la mig på.

/ Carolina