Dagens tävling.

Ska börja med att säga att det idag gått lite bättre än sist. Jag var på henne redan på framhoppningen och där skötte hon sig jättebra. Framme för skänkeln, bra galopp och positiv. Precis som Pradus brukar vara på träning. Inne på banan blir hon genast spänd som en fiolsträng. Får inte till samma bra galopp utan hon blir mer "struttig" och galopperar mer uppåt än framåt. Vi får ett stopp på andra hindret, men sedan hoppar hon resten av banan bra. I och med att det blev ett stopp fick vi möjlighet att hoppa banan en gång till, och det gjorde jag. Vi behöver all tid inne på banan som vi kan få. Då var vi felfria och det kändes mycket bättre! Skönt. Jag var glad efter den klassen. 

På framhoppningen inför andra klassen kändes hon hur fin som helst. Verkligen JÄTTEFIN. Allt stämde och det kändes som att inget kunde gå fel då. Väl inne på banan blir hon spänd och tappar lite fokus och koncentration. Hon står emot på hindrena och vill inte över på samma sätt som på framhoppningen. Jag får inte till samma galopp och vi kommer inte fram till hindrena på ett optimalt sätt. Hon stannade på 4:e hindret, a-hindret i kombinationen. På 3:e försöket får jag över henne, men då stannar hon sedan på 5:e hindret. Ett plutthinder med vattenmatta under. Kändes som att jag red mot ett stort monster, så spänd var hon. Pradus är inte tittig, vad händer!?

Dock tror jag också att hon hade hunnit bli lite trött när hon skulle hoppa andra klassen. I och med att jag hoppade om första klassen blev det nog lite mycket för henne. Men jag kände att jag ville hoppa om, vi måste ta alla tillfällen vi kan. Hon får ta det lite lugnt nu i några dagar, för sen är det träning med Team Hästliv nästa helg, så hon måste få andas lite nu i veckan som kommer. 

Jag ringde till Evve när jag kom hem, för att få lite tips och bolla lite tankar. Jag måste verkligen försöka sätta en 100 gånger bättre galopp på banan, försöka få henne att galoppera mer framåt än uppåt, och se till så jag har något att ta av när jag behöver ta. Nu tappar vi liksom allt när jag måste ta minsta lilla i henne. Det krävs mycket mer ben från min sida, men f-a-n rent utsagt vad svårt det ska vara!!

Nu är det bara ut och traggla ett tag och försöka få till det lite bättre för varje gång som går. Verkligen försöka hitta samma flyt och galopp som vi har på träning. Det som är mest frustrerande är ju att hon går som en klocka på träning och jag behöver aldrig ta en diskussion med henne. Hon vet vad hon sysslar med och är helt trygg i det då. Men onekligen är det inte riktigt samma Pradus jag har att göra med på tävling, så vi har lite att jobba på kan man säga... 

Men jag är ju barnsligt förtjust i min lilla häst, även om vi nu har lite problem i just tävlingsmomentet. Jag gillar henne skarpt och jag tror att, kommer vi bara ur detta, kommer hon bli klockren. Hon kan, och det vet jag !

Men vem har sagt att det är lätt?


/ Carolina




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0